Bära, bära, bära och försöka trösta så gott det går. Det är vad jag och Dennis gör nu. Idag är Oliver otröstlig, han har så ont av skavsåren. Min stackars lilla bebis. Skavsåret är dubbelt så stort, nästan som en enkrona på ovansidan av hans lilla fot och alldeles knallrött. Han är utan skor nu, han har säkert varit utan någon timme nu. Utan skor är han glad och pratig. Vi får aldrig på skorna när skavet är så stort och rött. Vad tusan ska vi göra?! Flytta någonstans dit där dom använder plastskena så vi slipper dom här förbannade skorna?! Jag skiter fullständigt i om dom är dom mest effektiva, jag hatar dom!
Det gör så ont i hela kroppen när han är ledsen och har ont! Min stackars, stackars lilla älskling. Och att folk kan säga "det kunde vara värre", "det är ju bara ett år av hans liv" eller "det behandlas ju så lätt & enkelt" och allt vad det nu är folk kläcker ur sig hela tiden, det gör mig så jävla förbannad!
Jag är arg, ledsen och trött. Nu ska vi sova en stund med Oliver och han får vara utan skor. Antagligen enda tills imorgon när vi ska in till ortopedtekniska igen.
Vad jobbigt för er och lille Oliver! Känner med dig och förstår din vrede och ilska mot skorna. Tycker det är ganska konstigt att dem valde att sätta på skorna igen när han hade skav. Det blir ju bara värre och vi vuxna skulle inte ens ta på oss samma skor igen om vi hade fått så hemska skav, det gör ju jätte ont.
SvaraRaderaDetta är en jätte jobbig tid i behandlingen, speciellt när den inte funkar som den ska. Så dem som säger att "det kunde varit värre" ska inte uttala sig för just nu är detta bland det värsta ni har upplevt.
Vet att jag kanske borde pusha och säga att det blir bättre istället, för det blir det, men det kanske kan vara skönt och höra att andra förstår hur du känner. Det hade jag tyckt när vi var där ni är, men det enda man hörde var just "det kunde varit bättre" eller "tänk på att det bara är en väldigt kort tid i hans liv".
Styrkekram