-

Nu när vi alla mår bra och allt fungerar som det ska. Till och med ännu bättre. Då finns det inte så mycket att skriva här längre, känns det som. Jag är så glad för denna skena. Tänk att det skulle vara en så enorm skillnad! Vårat "problem" med skenan är väl att Oliver inte kan ha vilka byxor som helst på sig med skenan under. Men vad sjutton. Det är ju inte ens ett problem egentligen. Men jag måste säga att det i alla fall är fruktansvärt skönt problem att ha!

Min lilla älsklingsunge börjar bli stor. Hans babbel liknar mer och mer ord. Här hemma får vi höra "dadadada" mest hela dagarna. Vilket låter som pappa. Så det är kanske inte långt kvar? Han börjar sitta mer stadigt för varje dag och försöker lära sig krypa. Han har fått världens sötaste lilla huggtand och äter riktig mat. Ersättningen skulle han helst slippa.