-

Dennis kommer hem med Oliver. Jag tittar på skenan som är förlängd som den skulle bli, skorna är samma som förut. Vilket är bra, då dem är mjuka. MEN! Idioten som är vikarie för den vanliga ortopedteknikern har ju för fan inte ens satt på skenan som den ska sitta. Skorna ska sitta stenhårt på fötterna. Han ska alltså inte kunna röra dem ens en millimeter. Annars är skenan helt värdelös. Han hade dragit åt bandet runt vristen lite löst och snörningen var knappt åtdragen. Så Oliver satt ju där i bilbarnstolen och vickade hej vilt med sina små tår. Jag blir så in i helvete förbannad! Denna människa ska alltså arbeta där och tillverka denna skena. Men vet inte att man måste dra åt ordentligt för att skorna ska sitta bra?
Jag känner mig så frustrerad! Vi kämpar och kämpar för att Oliver ska få det bra. Men vi kommer ingenstans. Allt krånglar. Ortopeden på USÖ ljuger för oss, vanliga ortopedteknikern är värdelös, vikarien ännu värre. Vårdslussen klarar inte ens av att skicka remissen till ALB. Vi står och stampar på samma ställe hela tiden medan Oliver bara blir äldre och äldre. Om nästan två veckor blir han 6 månader och det måste hända något NU innan det är försent! Varför fattar ingen det?


Jag älskar min underbara pojke <3