Jaha, då var det dags igen med nya skavsår. Denna gång har han fått ett på hälen. Ett pyttelitet men som det ändå gått hål på. Förbannade jävla skit vad jag är trött på det här nu! När skrutten får ont och skorna bråkar, då känner jag sånt fruktansvärt
hat mot ortopeden, eller ja hela ortopedmottagningen. Och hat känner jag iof hela tiden när det gäller dem. Fy fan för dem!
Men trots denna skit så är jag lycklig. Lycklig med mina underbara, älskade gubbar. Jag älskar dem så himla mycket och dem är mitt allt <3
Här är han inte många timmar. Det är allra första gången jag får hålla min älskade, lilla son. På avd 35. Helt slut men så lyckliga vi var när vi satt där inne i det lilla, lilla rummet tidigt på torsdagsmorgonen.
Mitt älskade hjärta <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar